Svensk ordbok 2009, webbversion
storma an
´
verb
stormade stormat
storm·ar
●
äv. fast sammansättn., se
anstorma
genomföra häftigt anfall
mil.
storma an (mot ngn/ngt)
sedan 1824
Subst.:
vbid1-901485
anstormande
,
anstormning